Stefan Zweig berättar om sin ungdoms Wien, som han kallar trygghetens värld: en stad som trodde på framsteget och brann mer för teatern än för politiken. Sedan kommer upptäckten av litteraturen, resorna till Paris, London och Indien, och mötena med Rilke, Rodin och Verhaeren.
Zweig skrev de här minnena i exil, kort före sin död: ett nostalgiskt porträtt av ett Europa som man reste genom utan pass, och som skulle gå under.
Boken berättas i första person, som en förtrolig bekännelse, och läses med nöje på det språk du lär dig.
